Historia

AB Norrköpings Tennishall – i dagligt tal kallat Hallbolaget.

Den 27 September 1929 registrerades bolaget hos Kungliga Patent & Registreringsverket och knappt två månader senare skedde invigningen. Sällan har väl en tennisanläggning varit så efterlängtad och glädjen och tillfredställelsen så stor som när Norrköpings första Inomhushall under ståtliga former invigdes den 23 November 1929. Ända sedan seklets begynnelse hade tennis spelats i Norrköping, i huvudsakligen utomhus, eftersom någon riktig tennishall inte fanns. Visserligen hade tennisentusiasterna i NTK efter sega förhandlingar lyckats få tillstånd att använda Militärskolans gymnasiesal för tennisspel, dock bara i starkt begränsad omfattning mot uppvisande av särskilda passersedlar.

Lämplig placering. Allt sedan början av 20-talet hade behovet av en egen tennishall varit en stående punkt på dagordningen vid Norrköpings Tennisklubbs sammanträden. En byggkommitté tillsattes tidigt och förhandlingar med stadens styrande fördes kontinuerligt. Det gällde först att finna en lämplig placering av den tilltänkta hallen. Förslagen var många. Länge såg det ut att bli där Himmelstalunds tennisbanor nu är belägna. Ett annat förslag var någonstans utmed Lindövägen. I förhandlingarnas slutskede dök så den slutliga platsen vid Idrottsplatsen upp, och därmed kunde herrar Johan Fristedt, Dan Arfwidsson, Bo Ekelund, Gunnar Westerholm och Erik Prytz med glädje och stolthet se sitt mångåriga arbete krönas med framgång.

Välkända i styrelsen. I den första styrelsen återfanns några på den tiden välkända och tennisintresserade industrimän som John Wagrell, Erik Prytz, Fredrik och Sigurd Nyborg, Ernst Caap, Dan Arfwidsson och Josef Malmqvist. En kvinna var också med – högst ovanligt på den tiden – fru Ebba Marie Beckman. Hallen uppfördes enligt uppdrag av Armerad Betong AB, invigningen förrättades av borgmästare C Björkman och man hade lyckats förmå den danske mästaren Axel Petersen att ställa upp i en uppvisningsmatch tillsammans med några lokala förmågor.

Framgång direkt. Hallen blev redan från starten en klar framgång. Alla abonnemangtimmar tecknades och NTK tilldelades timmar för sin verksamhet. Tennishallen blev nu den självklara samlingspunkten för stadens tennisspelare och förblev så i ganska precis 50 år, d.v.s. till dess racketstadion kunde tas i bruk. Alltsedan starten har hallbolaget haft mycket goda förbindelser med Norrköpings Tennisklubb – i dag en av de största aktieägarna i Bolaget – och under dessa första 50 år har den allra största delen av NTK:s inomhusaktiviteter förlagts till hallen.

Världsartister i hallen. För dagens tennisledare i Norrköping måste det framstå som närmast otroligt när dom hör vad hallen med sin enda tennisbana räckte till. Låt oss i korthet berätta litet om alla dessa aktiviteter: TV var ju länge ett okänt begrepp och därför var alla uppvisningsmatcher som med jämna mellanrum anordnades i hallen givna publiksuccéer. Man nöjde sig inte med annat än de bästa. Förutom svenska storstjärnor som “Storken” Östberg, “Wiener” “brödkungen” Kalle Schröder och “bolltrollaren” Torsten Johansson uppträdde de italienska, jugoslaviska och ungerska landslagen i hallen. De danska storspelarna Kurt Nielsen och Torben Ulrich var också här, liksom den eleganta tyske tennisbaronen Gottfrid von Cramm, då en av världens tre bästa spelare. Vid alla dessa uppvisningsmatcher var hallen fylld till sista plats och stämningen var minst sagt förtätad.

Klubbmatcher förekom titt som tätt. Bland alla de klubbar som passerade revy kan nämnas KLTK, TSK, AIK, Lidingö, Örebro och naturligtvis de östgöta och sörmländska grannklubbarna. Redan de första åren deltog NTK:s herrlag i Allsvenska Serien och snart nog var det dags för damer, juniorer och veteraner att komma med i seriespelet. DM var faktiskt den allra första tävlingen som spelades i hallen och den följdes av många liknande arrangemang. Tre gånger – åren 1940, 1948 och 1953 – anordnades Veteran-SM i vår hall. Anmärkningsvärt är att 1940 spelades tävlingen helt utan damer! Och så får vi naturligtvis inte glömma NTK:s KM och dom otroligt populära gruppspelen i stegform, den stora massmedialt omskrivna Handicapturneringen och Glöggmixeden. Det var populära tävlingar som rönte en oerhörd uppskattning. Deltagar antalet fick maximeras för att tävlingarna skulle kunna genomföras och publikintresset var stort. Alla dessa arrangemang skulle inrymmas i de speltider som NTK disponerade, vilket var söndagar samt tisdags- och torsdagskvällar. Så här i efterhand kan man verkligen undra hur det var möjligt. Det gick även om det var ett förfärligt pusslande och hänsynstagande. Planering och flexibilitet – inneord i dagens samhälle – var kända begrepp redan på den tiden.

Från och med 1956 deltog NTK med olika konstellationer i damallsvenskan. Bl.a. spelade Märta Wennberg, Maj Larsson, Dagmar Jörgensen, Essie Hallström och Ulla Åhlström i laget. I konkurrens med bl.a. flera Stockholmsklubbar vann Ulla och maj tillsammans åtskilliga segrar i Allsvenskan. På hemmaplan spelades samtliga matcher i tennishallen till dess att Racketstadion invigdes. Ulla och Maj har även representerat Sverige i lagspel i Frankrike, Italien, Tyskland, Österrike, England och de nordiska länderna. Tillsammans har de erövrat SM-titlar för veteraner i en fantastisk mängd – 155 stycken.

Hot om rivning. Bolagets målsättning har under alla år varit och är fortfarande att uppnå en god ekonomi som möjliggör för styrelsen att genom kontinuerligt underhåll se till att hallen är i gott skick. Under olika styrelser har bolaget också drivit verksamheten på ett omdömesgillt sätt, vilket möjliggjort att verksamheten har framskridit i stort sett utan problem. Lugnet har möjligen störts vid ett par tillfällen under de senaste decennierna. Inför bolagsstämman 1978 hade styrelsen fört vissa förhandlingar om försäljning av aktierna till kommunen, som hade för avsikt att riva hallbyggnaden för att kunna använda marken för andra ändamål. Idéen rönte emellertid motstånd från en majoritet av aktieägarna, vilket gjorde att den gamla styrelsen valde att ställa sina platser till förfogande. En ny styrelse valdes med bl.a. herrarna Arne Haslum, Åke Björhäll, Urban Caap och Lennart Ljunggren. Herrar Josef Malmqvist och Sven Evers avtackades för ett mångårligt och gagnerikt arbete inom bolaget. Den nya styrelsen beslöt då bl. a. att aktieutdelning framgent ej skulle göras utan tillgängliga medel skulle användas för hallens underhåll.

Nästa orosmoln var allvarligare. Ett börsnoterat konsultbolag hade 1991 långt framskridna planer på att i samarbete med Norrköpings kommun exploatera stora delar av idrottsparken för kommersiella ändamål. Man planerade bl.a. att uppföra ett 12-viningshotell på just den plats där hallen var belägen. Hallstyrelsen motsatte sig naturligtvis energiskt projektet och avböjde alla erbjudanden om aktieköp. Det var en orolig tid, men med stöd av folkopinionen kunde småningom planerna avstyras. Tack vare detta finns både idrottsparken och hallen kvar till glädje för stadens idrottsintresserade.

Byggnadsminnesmärkning nästa steg i hallens bevarande. Den 2006-11-20 är ett historiskt datum i hallens historia, då Länstyrelsen förklarade hallen som kulturhistoriskt byggnadsminne. Motiveringen var bl a att hallen är en av landets äldsta bevarade och autentiska tennishallar som fortfarande används för tennis. ”Hallen har både arkitekturhistoriskt och idrottshistoriskt värde”, sa dåvarande länsantikvarie Bengt Häger i en kommentar i den lokala tidningen Folkbladet.

Speltider som går i arv. Vi får inte heller glömma alla trogna kontraktskunder. Som har trivts så väl i hallen och kommit tillbaka år efter år. Många är dom speltider som gått i arv till nästa generation. Det tycker vi är ett bevis så gott som något på att vår trivsamma hall än idag fyller en viktig funktion i norrköpings tennisliv. Härtill bidrar i hög grad hallens centrala läge, men också den av många högt uppskattade möjligheten att få spela tennis i avskildhet och utan åskådare. Vi hoppas och tro att hallen skall leva vidare ännu i många år, till glädje för stadens många tennisentusiaster.

Hallbolaget och framtiden. I slutet av sin krönika skriver Åke Björhäll och Arne Haslum att de hoppas och tror att hallen ska leva vidare i många år, till glädje och nytta för alla tennisentusiaster. Anders Jansson styrelseledamot i hallbolaget säger så här ”Som en av dessa entusiaster måste jag hålla med. Första gången jag klev in i “gamla hallen”, som den hette inom NTK, var när jag som intresserad förälder en söndag satte mig på läktaren för att titta på min yngsta sons träningspass. Det här var i mitten på 1980-talet och vi var nyinflyttade i stan. Träningsgrupper var igång större delen av söndagen och efter några år såg jag mina barn även som hjälptränare i hallen. Själv kom jag att spela sporadiskt men så småningom mer och mer regelbundet i hallen. Fördelen är så uppenbara för min del. Närhet, avskilt, ombonat och en akustik som gör slagen mer “kraftfulla”, men kanske viktigast golvets svikt som är skonsamt för knän och benmuskler”.

Lediga tider. Allmänt har tennisintresset i Sverige gått tillbaka under de senaste åren. så också i Norrköping, men Hallbolaget står sig bra. Genom den konsolidering som drivits av tidigare styrelser har underhåll och förbättringar kunat genomföras inom driftbudgeten. Genom bidrag från Länstyrelsen har vi också nyligen kunnat genomföra en yttre renovering av fasad och tak. Hallen är väl rustad för framtiden. Det enda orosmolnet är att antalet vakanta timmar ökat något. Den nuvarande styrelsen ser därför som en av de viktigaste uppgifterna att marknadsföra de lediga tider som finns. Förhoppninge är att närheten till det växande Campus området och Pronova ska väcka intresset hos nya spelkategorier. Alla som läser den här skriften känner säkert någon som skulle vilja spela regelbunden tennis i vår trivsamma hall. Hjälp oss med nya kunder.

För styrelsen

Anders Jansson

Sebastian Winkler

Intressanta länkar, där man kan läsa mer om vår tennishall och dess historia.

Norrköpings tennishall